Idemo

Vi har haft en överraskande stor fokus på ämnesövergripande undervisning denna vår. Då har det handlat om att kombinera traditionella skolämnen med varandra, t.ex. religion med engelska och historia. Men ser vi på de enskilda ämnena så har vi redan varit ämnesövergripande ett längre tag.

Inom religionsämnet hittar vi dels en kombination av olika religioner och dels ser vi på de enskilda religionerna ur flera olika synvinklar. Därför menar jag att det redan är en ämnesintegrering att dels lära sig om viktiga platser för hinduister och dels lära sig om hinduisternas etik. Dessutom lär vi oss ofta liknande saker i religion som de gör i andra ämnen, såsom historia. Ett klassiskt exempel på detta är reformationen. Den går inte att behandla om man förbiser antingen de historiska eller religiösa aspekterna. Därför anser jag att det är svårt att dra gränsen för vad som är ämnesövergripande arbete och vad som inte är det.

Det som vi lärare alltid ska ha i fokus är elevernas lärande. Eleverna ska i skolan bli förberedda inför framtiden på alla plan. Och vi har sett det som en styrka i Finland att vi kunnat ge flera perspektiv på olika frågor. Om vi t.ex. är ute med en klass i skogen och hittar en gammal klocka, kanske en lärare förklarar hur klockan fungerar medan en annan ställer sig frågan varför klockan finns i skogen. Alla perspektiv är viktiga.

I början av denna termin poängterade våra lärare rätt starkt att även ämnesövergripande undervisning förstärks av sakkunnighet. Det betyder att ett samarbete mellan religion och fysik inte nödvändigtvis kräver att jag läser mig in på fysiken utan att jag undervisar den religiösa delen medan fysikern kommer med den andra. Då följer vi en klassisk företagsmodell, där olika experter bidrar med sitt för att nå ett gott gemensamt slutresultat.