Enligt Niemelä och Tirri är det viktigt att tänka på vad som bör ingå i lärarutbildningen för att utveckla lärarens förmåga att hantera ämnesövergripande undervisning och hur lärare ska undervisa på ett ämnesövergripande sätt (2018). Eftersom detta arbets- och undervisningssätt är relativt nytt kan det vara bra att fokusera på planering och organisering. Ett långsiktigt mål och nära samarbete behövs. Det svåraste kan vara att få alla involverade att uppnå samma motivationsnivå. Ett konkret förslag för hur ämnesövergripande undervisning kan aktualiseras är att ett tema skulle undervisas och studeras samtidigt i många olika ämnen, t.ex. att studera hållbar utveckling i både kemi och geografi (Niemelä och Tirri 2018). Det finns ett flertal positiva aspekter med denna metod; kunskapen och förmågorna som eleverna och studerandena skulle lära sig skulle inte vara isolerade i egna hörn eller bara i det akademiska sammanhanget, utan det de lär sig skulle kunna kopplas till det verkliga livet. På så vis kan de inse nyttan och vikten av det de lär sig, vilket kan bli en stor motivationsfaktor.
En motgång som är viktig att komma ihåg är bedömning; hur bedöms elevernas och studerandenas insatser, hur sker fördelningen bland de involverade ämnena, och hur blir det med studentexamen? Dessa frågor är svåra och har inte ännu konkreta svar, men fördelarna med ämnesövergripande undervisning är så pass många och stora att det är värt att fortsätta försöka ta itu med motgångarna. McPhail menar att målet med denna undervisningsmetod är att utveckla kritiskt tänkande, samarbets- och kommunikationsförmågor. Lärande är mera betydelsefull ifall processen är organiserad kring idéer som är relevanta i och för omvärlden utanför skolan (McPhail 2017)
Idemo 