Blogginlägg 1

Under vårt senaste seminarium diskuterade vi för- och nackdelar med ämnesintegrerad undervisning. I vår grupp kom vi ganska snabbt fram till att fördelarna är många. Eleverna får redskap till att lösa problem som är ämnesövergripande, så som de flesta problem ute i världen de facto är.

Björkgren, Gullberg och Hilli (2014) konstaterar också att ” Behovet av integrativa ansatser kan sägas hänga ihop med det postmoderna samhällets behov av helhetsmässiga förklaringar.” Ämnesintegrering är såtillvida både intressant och relevant för skolan idag, speciellt med tanke på att skolan väl kan ses som en central aktör i det postmoderna samhället.

För lärarna kan ämnesövergripande undervisning också fungera som ett andningshål. Arbetsbördan lättar för den enskilda läraren i och med att fler parter är involverade.

För många ämneslärare tror jag dock att det här tankesättet är lite främmande. Lärare som undervisar i årskurs ett till sex har ett annat helhetstänk från tidigare eftersom de kan undervisa i de flesta ämnen. Deras undervisning blir, åtminstone i större utsträckning, helhetsskapande på naturlig väg (Niemelä och Tirri, 2018).

Trots den ämnesintegrerade undervisningens många fördelar känns en skola med enbart ämnesintegrerad undervisning ändå väldigt främmande, åtminstone för mig personligen. Vår grupp diskuterade också huruvida vissa elever kan ha lättare att förstå sin tillvaro om de får ordna upp den. För vissa kan det vara en trygghet att veta vad som väntar då man väl kommer till skolan och en tillgång att också få sortera det som sker i fack så som ”matematik”, ”modersmål”, ”bildkonst”, och så vidare.

Det är dock inte omöjligt att den här uppfattningen grundar sig i att vi själva enbart har erfarenheter av en skola där ämnesintegrering inte varit en naturlig del av vardagen. Sammanfattningsvis är ämnesintegrerad undervisning ett intressant område som helt tydligt behövs i skolan i dag. I vilken utsträckning ämnesintegrerad undervisning behövs verkar dock vara omtvistat av såväl lärare som de lärda.

Som blivande ämneslärare i svenska och litteratur ser jag ändå väldigt många fördelar med den här typen av undervisning. Spontant tänker jag också att mitt ämne väldigt ofta behöver integreras med andra ämnen. I litteratur och multimodala texter hittar man nämligen spännande ingångar till de flesta teman, men inte nödvändigtvis svar på alla de frågor som väcks.

/Rebecca Pettersson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s