I kursen ämnesövergripande pedagogik fick vi fylla på vårt kunskapsförråd gällande helhetsskapande undervisning och ämnesintegrering. I kursinnehållet presenterades både positiva och negativa sidor av ämnesintegrering. Åsikterna och erfarenheterna berättades av både lärare och forskare.
Vid en ämnesintegrering är det viktigt att innehållet når ut till eleverna på ett lätt och inte påtvingat sätt. Konstellationen av det ämnesövergripande temat bör vara noga genomtänkt och passa bra in i studierna. Genom att ta del av lokala förmågor och företag breddar man projektet ytterligare och ger eleverna en praktisk och vardaglig uppfattning av ett ämnesövergripande projekt. Ett projekt som engagerar eleverna ger dem något de kommer att minnas länge, det ger dem kunskap för livet.
För att ett projekt skall kunna startas krävs det ihärdiga lärare som brinner för helhetsskapande undervisning. I början är det kanske bäst att satsa på ett mindre projekt eller tema för att vänja både eleverna och lärarna. Att ha en lärarkollega som man kommer bra överens med och kan bolla nya idéer med är en bra utgångspunkt för att starta ett projekt. Det är mycket som berör en helhetsskapande undervisning på en skola, bland annat tid, ekonomi, utrymme och resurser är några saker som ingår i arbetsprocessen.
Inom mitt eget ämne, huslig ekonomi, kan man integrera alla ämnen, det innehåller även alla kompetensområden. Ämnet drar direkta paralleller till vardagen och hemmet vilket ”ökar kunskapen om förhållandet mellan orsak och verkan och fördjupar lärandet.”
Källor:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:736179/FULLTEXT01.pdf
https://www.oph.fi/download/166434_grunderna_for_laroplanen_verkkojulkaisu.pdf
Idemo 