Blogginlägg 2: Att röra sig till en större klassrumsgemenskap

För mitt ämne, det vill säga modersmål och litteratur, har undersökningar bland annat visat på att läsförmågan förbättras då man integrerar rörelse under lektionstid. Man behöver inte vara kärnfysiker för att inse att stillasittande framför en skolbänk 300 minuter per dag inte är ett hållbart koncept. Jag har under den första praktikperioden försökt integrera rörelse i de flesta lektioner som jag har hållit. Att ha eleverna att ställa sig upp nu och då har varit en av mina strategier. Jag har också planerat två lektioner tillsammans med två medstuderande där Learning by Moving har gått som en röd tråd genom hela lektionen.

Båda lektionerna har ämnesmässigt kretsat kring grammatik. Under den första lektionen, som hölls i 7-9, skulle eleverna bestämma rörelser för fyra ordklasser och sedan göra den rörelse som passade till exempelord. Under den andra lektionen, som hölls i gymnasiet, var rörelseintegrationen mer tävlingsinriktad då de studerande delades in i två lag för att sedan göra en stafett utgående från oregelbundna verb.

För min del kändes det naturligt att integrera rörelse under en grammatikgenomgång eftersom det är ett område som flera elever kan anse vara tråkigt. Det är svårt för mig att avgöra om inlärningen påverkats positivt, men eftersom ett par elever sade att övningarna var roliga tyder det i alla fall på någonting positivt. Om man som elev anser att lektionen är rolig eller givande tar man också lättare in lektionens budskap. Jag upplever också att övningarna var gemenskapsstärkande, både elever emellan men också mellan lärare och elev. Det är kanske en av de största fördelarna med Learning by Moving enligt mig, att klassrumsklimatet ändras till att innefatta en större gemenskap. På så sätt förbättras indirekt inlärningen.

Miranda Eklund

Blogginlägg 2: Ordklasser i rörelse

Tillsammans med en annan ämneslärarstuderande planerade jag en lektion med fokus på två huvudsakliga teman: ordklasser och ”learning by moving”. Själv var jag lätt nervös inför att hålla en lektion kring något som många elever kan uppleva som trist; ordklasser i kombination med något som kan kännas aningen påtvingat; learning by moving. Till min stor glädje och förvåning förlöpte lektionen ändå smidigt.

Eleverna i årskurs sju fick under ledning av mig och min medstuderande komma på en rörelse för varje ordklass vi behandlade. Lektionen innan hade eleverna skrivit berättelser tillsammans i mindre grupper. Dessa berättelser skapades genom att de drog upp lappar med ord ur en där alla de ordklasser som behandlades fanns representerade.

Berättelserna utgjorde stommen för följande lektion. Eleverna läste gruppvis upp sina berättelser, skrev upp de ord som de dragit upp ur högen med ord och bad sedan sina klasskompisar att göra den rörelse som representerade den ordklass de tänkte sig att ordet tillhörde.

Det här var en väldigt lekfull lektion och eleverna rörde på sig aktivt och fick samtidigt koppla samman ord och ordklasstillhörighet med rörelser. Gruppen som vi genomförde det här med var lekfull, respektfull och allmänt trevlig, det var långt tack vare deras samarbetsvilja och öppna sinne som den här övningen gick så pass bra som den gjorde.

Något vi lade märke till var också att de elever som annars inte direkt brann för modersmål och litteratur fick skina här, då det kom till att våga bjuda på sig själv, ta ut svängarna i klassrummet och gissa friskt, framom ämneskunskap. Sammanfattningsvis tror jag det är viktigt att ta in mer aktiviteter som förutsätter rörelse i klassrummet.

/Rebecca Pettersson