Blogginlägg 2: Kroppen och hjärnan i rörelse

Jag bestämde mig att integrera fysisk aktivitet i en tysklektion som jag höll för den första årskursen i gymnasiet. För gymnasister kunde eller ville jag inte hålla någon pausgymnastik eller lek, någonting som kunde vara för barnsligt enligt dem. Därför tänkte jag att det vore bra om de bara skulle få stå upp, lämna bänken för en stund och röra sig på så sätt. Jag höll en ”aktiv övning” i sammanhanget av min presentation. Det handlade om min första lektion med den där gruppen och därför ville jag berätta någonting om mig för eleverna med hjälp av en Powerpoint-presentation. I slutet av presentationen hade jag skrivit många saker om mig (t.ex. jag tycker om tyska språket, jag älskar natur osv.) som jag visade en åt gången. Om saken stämde också med eleverna måste de stiga upp. De lärde känna mig, fick röra sig lite och samtidigt fick jag veta någonting om dem och kommunicera lite.

Tidigare hade jag fått ett ide om en bingo-övning med som man kunde träna ord och röra sig lite, och den genomförde jag under den nästa lektion. Tanken med övningen var att eleverna kunde bekanta sig med ord som sammanhängde med den nästa texten som fanns i läroboken. Det vore bra att orden skulle komma fram i en annan kontext och det vore kanske lite lättare att behandla den själva texten efter ordinlärning. På pappret fanns det 25 frågor och eleverna måste gå runt i rummet och ställa frågor till varandra tills de hade fått 5 ”jo”-svar i rad och kunde ropa ”bingo”.

För mig själv är det ofta lite ansträngande att sitta längre och det är bra och nyttigt att ha lite rörelse i undervisningen. Som lärare – när man själv får stå och röra sig – är det ganska lätt att glömma hur det är med eleverna som sitter nästan hela lektionen, 75 minuter, och har suttit kanske tre lektioner före det. För dem kan en möjlighet att röra sig vara välkommen. Oftast avviker övningar med fysisk aktivitet kanske lite från de ”normala” övningarna. De kan vara kreativare och redan därför uppiggande. Jag märker ändå att det är lätt att göra och undervisa som man är van vid – och eleverna sitter som de har alltid gjort. Men t.ex. de ovan nämnda övningarna fungerade helt bra med gymnasister och var inte så svårt att genomföra. Kanske kan sådana övningar bli vanor också. Man kan börja förändringen med små steg.

-Ida-Lotta Rinta-Marttila

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s