Att aktivera eleverna fysiskt under en lektion har haft sina fördelar men ett problem är ju att försöka få in det i sina lektioner på ett sätt så det är logiskt sunt för det kontext man infört det i. Sålunda har jag ännu inte prövat på allt för spännande aktiviteter i min språkundervisning ännu. Det har mest rört sig om pausgymnastik inför presentationer för att eleverna har kunnat vara lite piggare när de lyssnat på sina klasskamraters presentationer.

Jag har också märkt att speciellt högstadieelever tycker om att ha en ursäkt att röra på sig, vilket lett till att jag lätt finner att jag valt att låta dem komma upp till tavlan för att skriva svar på uppgifter, något de gjort med mycket större iver än att bara läsa upp svar ur en textbok eller sina häften. Jag vet inte fullt hur motiverade gymnasieelever är för uppgifter som inkluderar rörelse men med tanke på viss framgång i högstadiet har jag funderat på att vidareutveckla det hela i framtiden. Simpla uppgifter som att memorera namnet på kroppsdelar på engelska kan till exempel göras om till en uppgift där de får spela Simon says/Kungen befaller där befallningarna innehåller den kategorin ord de då övar. För ord inom andra teman kunde man då istället ha någon typ av charad blandat med verbal förklaring får eleverna att försöka definiera ord. Resultaten av dessa typer av övningar lär jag få se inom snar framtid.

Jag tycker att min egen erfarenhet av att försöka integrera någon form av fysisk aktivitet i min undervisning har fungerat bra. Det är nu inte någonting som jag aktivt har försökt få med på varje lektion i den mening att det skulle röra sig om någon pausgymnastik eller integrerad gymnastik + inlärning, men inom språkundervisningen blir det nästan alltid så att man ordnar eleverna i olika grupper eller till exempel ber dem komma upp till tavlan och skriva sina svar där, så i och med det så ”smyger” det sig in lite rörelse hela tiden. När det rör sig om mer inegrerad jumppa och inlärning så tyckte jag att den gång jag hade det med som ett aktivt moment så fungerade det bra, fastän man, som vi talade om efteråt, skulle kunna utveckla övningen på flertalet olika sätt. Det rörde sig om en övning under en grammatiklektion (adverb) för åttorna, där jag presenterade antingen ett adjektiv eller ett adverb varpå de fick sträcka på sig om ordet som presenterades var ett adverb eller huka sig ifall det ver ett adjektiv. Det var en väldigt enkel övning men den verkade fungera bra; fastän man i början hörde ett antal stön vid ordet ”eftermiddagsjumppa” så såg man leenden och hörde skratt när vi väl kom igång. Resultatet var också tydligt; koncentrationen var på topp för det efterföljande momentet. Intressant att se så tydliga resultat; tänker försöka utveckla de fysiska momenten under ÄDTP2.

Simon Sigfrids

Jag har integrerat fysisk aktivitet några gånger under mina språklektioner i högstadiet och gymnasiet och det har gått bra. I högstadiet har jag och min kollega gjort olika rörelser till olika verbformer enligt uttal, t.ex. om tre verbformer uttalas likadant så gör eleverna samma rörelse (squats, x-hopp osv.). Istället för att jag och min kollega hela tiden gör rörelser som eleverna ska upprepa så har vi också visat en instruktionsfilm på Youtube där en kvinna från Québec gör olika rörelser som eleverna ska upprepa. Detta inslag har vi ofta använt under sena eftermiddagar i högstadiet och vi känner att eleverna har blivit mer aktiva och motiverade under lektionen. I gymnasiet har jag integrerat fysisk aktivitet, t.ex. vid uppgifter i boken där svaret antingen är rätt/fel. I stället för att eleverna sitter och markerar samt säger om påståendet är rätt/fel så har jag bett alla elever stiga upp och göra en specifik rörelse om påståendet är rätt eller fel. Detta inslag har också sparat tid.

Själva klassrummet som utrymme har inte varit något problem för fysisk aktivitet, men det förekommer mycket buller. Inslaget där eleverna gör en rörelse enligt uttalet av en verbform tycker jag är hjälpsamt eftersom det fungerar som en av många minnesregler. Överlag tycker jag att fysisk aktivitet i undervisningen har fungerat bra och eleverna har uppskattat det.

Henry Högström

Inledningsvis skulle jag vilja påstå att jag under de flesta lektioner strävat efter att få eleverna att röra på sig. De här aktiviteterna har jag allt som oftast försökt placera in halvvägs genom lektionen. Vid den här tidpunkten börjar många se trötta ut, ibland kanske läraren inkluderat, och därför funkar den fysiska aktiviteten som ett tacksamt inslag i lektionsplaneringen.

Jag har ingen vetskap om hur ämneslärarstuderande från andra ämnen uppfattat integreringen av fysisk aktivitet i undervisningen, men i språkundervisningen förefaller det oftast naturligt. Det blir till exempel speciellt naturligt i muntliga övningar, där eleverna går runt i klassen och kommunicerar på målspråket. Ofta skiftas grupperna också ett flertal gånger under en lektion, vilket ytterligare bidrar till att öka andelen rörelse.

Jag har dock en specifik övning som jag använde mig av i gymnasiet som jag i det här sammanhanget vill lyfta fram. Säkerligen finns det något annat namn för aktiviteten men jag valde att döpa den till 2 steps forward, 1 step back. Kort sammanfattat gick aktiviteten ut på vi först förflyttade oss till trapphuset i gymnasiet. Jag hade förberett tio stycken påståenden i anknytning till det tema som behandlades och eleverna skulle ta ställning till huruvida de trodde de är sanna eller falska. Om de trodde påståendet var sant skulle de räcka upp höger arm, och om de ansåg att påståendet var falskt skulle de räcka upp vänster arm. För att undvika grupptryck bad jag eleverna att ta ställning medan de blundade. Svarade man rätt fick man ta två steg uppåt i trappan, men svarade man fel fick man istället ta ett steg bakåt. Den elev som i slutändan lyckats förflytta sig längst uppåt var den slutgiltiga vinnaren. Det bör också nämnas att gruppen bestod av ca 15 elever, vilket möjliggjorde att vi fysiskt rymdes att utföra aktiviteten i trapphuset. Den här aktiviteten tycktes uppskattad av eleverna, samtidigt som elementet av tävlan fick dem att lyssna extra noggrant.

André Sandberg

Mina erfarenheter av att integrera fysisk aktivitet i undervisningen var positiva och jag tänker fortsätta med det. Man kunde se att även om eleverna trutade lite i början när man bad de stiga upp för en aktiv stund fick man i slutet se leende. Dessutom kunde man notera att elevernas koncentration och engagemang även ökade efter det. 

Fysik aktivitet kan användas i olika syfte. När man har en grupp sent på dagen till exempel lönar det sig att ta en liten pausgympa mitt i lektionen så att eleverna orkar fokusera. Har man franskaundervisning rekommenderar jag att leta efter ”pause active” på internet, det finns många korta och roliga quebekiska videor att välja fram för att leda stunden.

Fysisk aktivitet kan också vara ett stöd till inlärningen särskilt med tanke på kinestetiska elever som lär sig bäst genom att röra på sig. Man kan till exempel koppla verbböjning till rörelser. I verbet ”aimer” till exempel låter personer 1, 2, 3 och 6 samma så man väljer en gemensam rörelse. För personer 4 och 5 har man två olika rörelser.

Utrymmen skulle ändå kunna förbättras för att underlätta implementeringen av fysiska aktivitet eftersom det blev lite högljutt när hela klassen steg upp och rörde på stolarna för att ha rum. ”Stolstrumpor” skulle hjälpa här.

Marie Hardy