Blogginlägg 2

Efter all intressant information om Skolan i rörelse man fått ta del av under denna kurs, var jag övertygad om fördelarna hos rörelsemoment i undervisningen och jag kände mig motiverad att försöka mig på att tillämpa detta i min egen undervisning. När det sedan var dags att planera lektioner, visade det sig vara svårare än jag hade trott. Många av tipsen man hade fått kändes trots allt mer lämpande för yngre barn och det var inte heller lätt att kombinera matematik med rörelse. När jag vid ett skede föreslog pausgymnastik verkade eleverna också trötta på att ”alla lärarstuderanden har pausgymnastik”.

Det jag märkte att var lätt att integrera i undervisningen var olika former att välja par eller grupper. Redan det att grupperna inte bildades av elever som satt bredvid varandra gjorde att de rörde på sig. Det fungerade också bra att ha en övning där de skulle hitta sitt par genom att leta efter den elev som hade matchande polynomuttryck. I gymnasiet hade jag också en lyckad aktivitet där studerandena skulle gå runt i skolan i grupper och lösa uppgifter som jag hade hängt utanför klassrummen. Varje lösning gav ett tips om vilket som var det nästa rummet de skulle gå till. Aktiviteten formulerades som en tävling, vilket också höjde elevernas motivation. De kunde också ta stöd av varandra, eftersom det var en gruppaktivitet.

//Sofia Karlsson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s