Aktiva lektioner

Blogginlägg

Under en av mina sekvenser i matematik prövade jag på att genomföra en uppgift med rörelse istället för att eleverna bara skulle ha gjort uppgiften sittande på sina platser. Eleverna skulle förenkla polynom gruppvis och sedan koppla ihop sitt polynom med facit som fanns i andra ändan av klassrummet. Facit fungerade samtidigt som ett pussel och eleverna fick en bild som stämde om de förenklat alla polynom rätt. Uppgiften genomfördes efter att eleverna fått räkna uppgifter självständigt ca 20min och tanken var att de skulle få en paus från det och samtidigt röra på sig.

Då jag planerade uppgiften var jag fundersam om det skulle bli för stökigt att ha eleverna att röra sig fram och tillbaka hela tiden, dvs. om den fysiska aktiviteten skulle ske på bekostnad av någons arbetsro. Jag blev positivt överraskad och alla elever kunde fokusera på uppgiften även om många elever samtidigt gick fram och tillbaka. Jag var också orolig för att vissa elever bara skulle sitta stilla och förenkla och vissa skulle få uppgiften att kolla med facit. Så blev det inte heller utan alla elever gjorde allt. Den absolut största fördelen med att genomföra uppgiften på det här sättet var att det fick även de svagare/mer omotiverade eleverna att delta.

/Annica Wasström

Skola i Rörelse (#2)

Vad Handlar det om?

Som en del av den ämnesövergripande utbildningen har vi ämneslärare fått ta del av studier och idéer som berör nyttan av att inkludera rörelse under skoldagen och speciellt under lektioner där det annars kan bli väldigt mycket stillasittande.

Hur inkorporerades detta?

Under våren har jag och andra ämneslärarstuderanden prövat på många olika sätt att inkludera lite rörelse, mina ämnen, matematik och fysik kunde tyckas vara lite kluriga att inkorporera detta i. Men det har varit en intressant utmaning, som resulterade i lite nytänk under fysiklektionen när eleverna skulle lära sig om ljudstyrka. För att blåsa lite mera liv i detta ämne, samt för att aktivera eleverna (enär det var sent på dagen) så bad jag eleverna gå omkring inuti och utanför skolan för att leta efter olika typer av ljud som de kunde mäta ljudstyrkan på. Eleverna nappade på detta och letade friskt upp olika platser i och runt skolan där de mätte många olika ljud, dessa sammanställdes sedan som avslutande moment på dagen.

Hur uppfattades detta?

Eleverna verkade riktigt intresserade och engagerade av uppgiften, det var trots allt lite annorlunda för dem och något där de kunde direkt koppla samman sina nya teoretiska kunskaper med lite praktiskt. Som resultat när man diskuterade lite med eleverna kunde jag konstatera att detta var ytterst lyckat, eftersom så gott som alla pratade om uppgiften med goda ord.

Så från detta tar jag definitivt med mig att man inte ska glömma bort att något såhär enkelt, som att mäta ljud runt om i skolan, kan ge en välbehövd energidos till eleverna, som antagligen sedan också kommer bättre ihåg det som de lärt sig eftersom det var lite speciellt.

Christian Enlund

Blogginlägg 2: några annorlunda lektionsmoment

Skola i rörelse uppmuntrade mig till att tänka lite utanför lådan då jag planerade lektioner under modul 1. Ifall man inte låser sig i föreställningen att man ska få alla att höja pulsen och andas tungt för att det skall räknas som ett rörligt moment, så öppnar sig flera dörrar till intressanta möjligheter. Bara det att man får alla att resa sig upp kan väcka mången halvslumrande elev ifall det infaller en bit in på lektionen. Om man dessutom lyckas komma på en aktivitet som är relevant till den pågående undervisningen har man vaskat fram ett guldkorn. Det är så klart lättare sagt än gjort, och antalet guldkorn jag har frammanat under denna första modul kan jag räkna på fingrarna: närmare bestämt 3 stycken.

Till den första lektionen i en sekvens där binom behandlades beslöt jag mig för att vända upp och ner på ordningen i klassrummet och använda borden som mätredskap. Målet med övningen var att mäta klassrummets area och restriktionen var att man inte fick någon form av måttband eller linjal. Bordens okända längd blev en variabel i uttrycket för arean, och resultatet var ett konkretiserande exempel.

I gymnasiet är schemat fullspäckat och tiden knapp, så i brist på möjligheter i klassrummet under ekonomisk matematik gav jag i stället en hemläxa som gick ut på att samla in lite data om priser i någon lokal affär. Butiksbesök är något jag gladeligen hade gjort tillsammans med hela klassen om det fanns tid för sådana äventyr under skoltid, men en annorlunda matematikläxa skadar inte heller. Att diskutera indexserier där alla har varit med om att samla data kändes mycket mera givande än datat ifrån statistikcentralen, och kanske några fick 10 minuter mera gående den dagen.

Inför en sekvens där det är meningen att blanda in lite programmering i matematiken planerade jag ett moment där eleverna tar rollen som datorer och variabler, dvs exekverar kod som är skriven för en dator. För att integrera lite rörelse fick däremot ”variablerna” stå på olika ställen i klassen, vilket tvingade ”datorn” att gå runt och utbyta information med ”variablerna”. Även om allting inte gick exakt som jag förväntade mig, och inte ”variablerna” på sidan fick väldigt mycket att göra, så blev genom förandet ett slags ”proof of concept”. Med lite justeringar av gruppstorlek och varianten av kod man exekverar kan denna övning återanvändas med höga förväntningar och ännu mera rörlighet. Endast fantasin sätter gränserna.

/Emil Borg

Blogginlägg 2

Efter all intressant information om Skolan i rörelse man fått ta del av under denna kurs, var jag övertygad om fördelarna hos rörelsemoment i undervisningen och jag kände mig motiverad att försöka mig på att tillämpa detta i min egen undervisning. När det sedan var dags att planera lektioner, visade det sig vara svårare än jag hade trott. Många av tipsen man hade fått kändes trots allt mer lämpande för yngre barn och det var inte heller lätt att kombinera matematik med rörelse. När jag vid ett skede föreslog pausgymnastik verkade eleverna också trötta på att ”alla lärarstuderanden har pausgymnastik”.

Det jag märkte att var lätt att integrera i undervisningen var olika former att välja par eller grupper. Redan det att grupperna inte bildades av elever som satt bredvid varandra gjorde att de rörde på sig. Det fungerade också bra att ha en övning där de skulle hitta sitt par genom att leta efter den elev som hade matchande polynomuttryck. I gymnasiet hade jag också en lyckad aktivitet där studerandena skulle gå runt i skolan i grupper och lösa uppgifter som jag hade hängt utanför klassrummen. Varje lösning gav ett tips om vilket som var det nästa rummet de skulle gå till. Aktiviteten formulerades som en tävling, vilket också höjde elevernas motivation. De kunde också ta stöd av varandra, eftersom det var en gruppaktivitet.

//Sofia Karlsson

Pausjumppa och insmugen aktivitet

Under de övningslektioner jag haft hittills har jag hunnit med några olika typer av aktiviteter som helt eller delvis haft syftet att motverka att de studerande sitter stilla på sin plats hela tiden.

Pausgymnastik. En av mina matematiklektioner innebar ett dubbelpass på 110 min och behövde brytas upp på något sätt. För att åstadkomma ett naturligt brott mellan självständigt räknande och övergången till ny teori passade pausgymnastik bra. Dels för att samla deras uppmärksamhet på nytt (vilket kan vara svårt när de kommit in i det självständiga arbetet) och dels för att pigga upp oss lite under den långa lektionen.

Under min ledning gjorde vi stående några avslappnande/utsträckande övningar. Att göra något fysiskt tillsammans skapar en annan slags gemenskap med gruppen än att bara ha teoretiska studier tillsammans. Att man dessutom måste komma över en viss obekvämhet med att göra övningar inför andra bidrar till detta.

Aktivitet på köpet. I andra klasser, både på högstadiet och gymnasiet, har jag smugit in rörelse genom att ha olika stationer där man löser uppgifter och sedan går vidare till nästa. Ibland har det handlat om så små saker som att dela in dem i grupper och be grupperna gå till varsitt ställe och jobba.

Den kanske största vinsten med dessa moment av insmugen rörelseaktivitet har varit att den omväxling som de innebär medför ett större lugn och mera fokuserat arbete efteråt. Kanske det har att göra med att det uppstår tydligare kontraster mellan aktivitet och lugn, vilket samtidigt understryker de positiva sidorna både hos aktiviteten och ron.

Kim-Erik Berts