Jag tycker att min egen erfarenhet av att försöka integrera någon form av fysisk aktivitet i min undervisning har fungerat bra. Det är nu inte någonting som jag aktivt har försökt få med på varje lektion i den mening att det skulle röra sig om någon pausgymnastik eller integrerad gymnastik + inlärning, men inom språkundervisningen blir det nästan alltid så att man ordnar eleverna i olika grupper eller till exempel ber dem komma upp till tavlan och skriva sina svar där, så i och med det så ”smyger” det sig in lite rörelse hela tiden. När det rör sig om mer inegrerad jumppa och inlärning så tyckte jag att den gång jag hade det med som ett aktivt moment så fungerade det bra, fastän man, som vi talade om efteråt, skulle kunna utveckla övningen på flertalet olika sätt. Det rörde sig om en övning under en grammatiklektion (adverb) för åttorna, där jag presenterade antingen ett adjektiv eller ett adverb varpå de fick sträcka på sig om ordet som presenterades var ett adverb eller huka sig ifall det ver ett adjektiv. Det var en väldigt enkel övning men den verkade fungera bra; fastän man i början hörde ett antal stön vid ordet ”eftermiddagsjumppa” så såg man leenden och hörde skratt när vi väl kom igång. Resultatet var också tydligt; koncentrationen var på topp för det efterföljande momentet. Intressant att se så tydliga resultat; tänker försöka utveckla de fysiska momenten under ÄDTP2.
Simon Sigfrids
Idemo 