Cirkulär ekonomi (Lärarrum 6)

Källa: regionkronberg.se

Temat för dagen är cirkulär ekonomi. De huvudsakliga frågorna och perspektiven för dagen ska innefatta att eleverna blir mer medvetna om återvinning av material för att kunna leva mer ekonomiskt och ekologiskt. Eleverna ska också få en djupare förståelse för energiutvinning, något som är speciellt framträdande i Vasa-regionen.

Program för dagen innefattar en gästföreläsning följt av paneldiskussion, “temastationer” där små elevgrupper representerar företag. Andra exempel skulle kunna vara att eleverna gör en begreppskarta över relevanta begrepp, brainstormar kring temat eller att de ska försöka sälja sin idé såsom i TV-programmet Shark Tank. Eftersom miljötänket bygger på att använda slut på så lite resurser som möjligt kan en station också reflektera kring behovet av konsumtion.

Målen med dagen är att eleverna ska inse hållbara utvecklingens potential i samhället, få olika perspektiv kring temat samt att få testa på eller uppmuntras till företagsamhet. Men de ska även lära sig färdigheter som att kunna ta ställning för eller emot någonting, öva samarbete och presentationer samt inse hur viktigt det är med innovativa idéer i företagslivet.

För att uppnå målen får de studerande jobba med att debattera, samarbeta i grupp och presentera. För att förbättra kvaliteten på diskussionerna och debatten är idén att bjuda in representanter från olika relevanta företag.

Eleverna får muntlig feedback när de presenterar sina idéer i Shark Tank momentet. Det kommer inte delas ut några konkreta vitsord, men de får ett diplom där deras medverkan i projektet framkommer. Eleverna får utvärdera dagen genom att rita eller skriva vad de tar med sig av upplevelsen med hjälp av programmet Whiteboard.

André Sandberg, Joel Snickars, Johanna Wide, Kim-Erik Berts, Iris Silvennoinen & Sofia Karlsson

Fattigdomens ansikten i Finland – Lärarrum 1

Huvudsakliga frågor och perspektiv

  • Hur ser fattigdomen ut i Finland, det vill säga hur definieras fattigdom och hur ser den sociala strukturen för fattigdom ut?
  • Hur kan eleverna hjälpa och påverka sin omgivning för att förbättra för fattiga i Finland?

Grov skiss över moment under dagen

  • Temadagen inleds med en föreläsning om fattigdomens ansikten i Finland. Där ges all grundinformation om begreppet. Som föreläsare inbjuds lokala företag som aktivt arbetar för att underlätta för fattiga (välgörenhetsföretag), representanter från FPA och övriga socialarbetare men också en person som definieras som fattig och som kan dela med sig av sina erfarenheter och vad pengar behövs till rent konkret.
  • Dagen fortsätter med smågruppsarbete där eleverna i sina grupper lär sig mera om de olika organisationernas verksamhet och hur organisationernas arbete ser ut helt konkret. Eleverna har på förhand fått välja vilken organisation de vill arbeta med. Eleverna bollar idéer med organisationen och skapar egna välgörenhetsarbeten/presentationer av välgörenhetsorganisationen.
  • Dagen avslutas med en presentation av elevernas välgörenhetsarbeten. Representanterna från organisationerna är närvarande och kan intervjuas av grupperna.

Kunskapsmål

  • Att lära sig om delaktighet och samhällsengagemang, hur kan den ensamma individen påverka och förbättra i vardagen?
  • Att kunna reflektera över och bli medvetna om att fattigdom också existerar i Finland.
  • Att lära sig mer om sociala skyddsnät och hur man konkret kan få hjälp av dessa samt att lära sig mer om byråkratin i Finland.

Färdighetsmål

  • Samarbete, i detta fall med andra elever och med olika organisationer.
  • Informationssökning.
  • Humanitet.
  • Etisk ansvarsfullhet.
  • Empatisk förmåga.

Metoder

  • Föreläsning.
  • Smågrupparbeten.
  • Besök av olika lokala organisationer.
  • Diskussion med och intervju av representanter från olika organisationer.
  • Muntliga presentationer/föredrag.

Utvärdering/Feedback

  • Eleverna får direkt feedback av ”experterna” på plats, det vill säga av representanterna från de olika organisationerna.
  • Eleverna reflekterar över dagen genom att komma med förslag på hur man som skola kan motarbeta fattigdom.
  • Eleverna har möjlighet att i slutet av dagen fråga organisationerna om det ännu är saker som lämnat obesvarade.

Temadag: Artificiell intelligens (Lärarrum 3)

Övergripande tema

Artificiell intelligens

Huvudsakliga frågor och perspektiv (“sekvensplan”)

  • Programmering
  • Framtidens arbetsmarknader -> inom vården, osv
  • Etiskt dilemma -> diskussion
  • Koppling till (pop) kultur
  • AI i vardagen > dammsugare,  bilar, kylskåp, kaffekokare
  • “robodog”
  • Google open AI

Grov skiss över moment under dagen (“lektionsplaner”)

1 Introduktion (gästföreläsare från olika företag som sysslar med AI)

2 Presentation om hur AI fungerar -> praktiska exempel (som gästföreläsare tar med t.ex maskiner, virtual reality glasögon, öronsnäcka som översätter språk direkt)

3 AI:s potential och utveckling -> skapar ett program så att roboten rör på sig

4 Sci-Fi vs verklighet -> drama

5 Projekt: en marknadsidé -> presentation i stil med Shark Tank

6 Slutdiskussion och utvärdering (kritiska tankar, åsikter, attityder)

Kunskapsmål

-Att förstå hur AI fungerar

-Att förstå hur AI påverkar samhällsutvecklingen

-Arbetsmöjligheter/hot

Färdighetsmål

-Kritiskt och kreativt tänkande.

-Grundkunskaper i hur AI fungerar

-Förstå och tala engelska

Metoder

-Föreläsande

-Praktiskt arbete

-Grupparbete

-Drama

Utvärdering/Feedback

-Presentation av marknadsidé som utvärderas

-Quizz om grundkunskaper om AI

Politisk konsumtion – Lärarrum 2

Huvudsakliga frågor och perspektiv

  • Klädindustrin → etisk konsumtion av kläder; snabb fashion
  • Matindustrin → etisk konsumtion av mat; hur är det producerat

Grov skiss över moment under dagen

  • Presentationer och diskussioner ledda av specialister
  • Två huvudteman, livsmedels- och textilindustrin
  • Dela på klassen; två grupper, varje grupp får lära sig om varsitt tema (textilindustri och matindustri)
    • Varje grupp får olika experter att lyssna på, och sammanstrålar sedan efter mötena/seminarierna och diskuterar med varandra, förklarar för varandra vad de lärt sig

Kunskapsmål

  • Lära sig om hur de stora industrierna använder naturresurser, t.ex. bomull
    • De som gör det “bra” (etiskt) vs. de som gör det “dåligt” (oetiskt)
  • “Vad har den enskilda människan för möjligheter att påverka?”
    • Även små åtgärder kan påverka

Färdighetsmål

  • Kritiskt tänkande
  • Bli medvetna om hur de kan konsumera etiskt

Metoder

  • Besök till kirppis (SPR)
  • Prata med experter (Evira), seminarie

Utvärdering/Feedback

  • Reflektion över sina konsumtionsvanor. Utgående från livsmedels- och textilindustrin.
    • Elever/studerande ska göra någon sorts lista med fördelar och nackdelar med att konsumera etiskt; t.ex. hur mycket vatten går åt i Finland att “odla” kött, är det därför bra att äta vegetarisk mat oftare, löns det att handla på loppis istället för t.ex. H&M, hur realistiskt är det att konsumera etiskt?
    • Eleverna ska “visa” att de faktiskt lärt sig något under dagen

Blogginlägg 1 – Ämnesövergripande pedagogik

Mot en mer ämnesövergripande undervisning

Ämnesövergripande undervisning innebär att undervisningen är kontextbaserad och ger eleven möjlighet att se komplexa problem utifrån olika synvinklar och att se sammanhang mellan olika ämnen. Enligt McPhail (2018) leder ämnesövergripande undervisning till en mer autentisk inlärning, som också ökar elevens motivation och ger en mer fördjupad insikt i inlärningen. Eleverna förstår bättre varför de ska lära sig olika saker och ser relevansen med inlärningen. Kontextbaserad inlärning leder också till att hjärnan skapar mönster mellan olika inlärningshelheter. Ämnesövergripande undervisning ses också som ett sätt att “boosta” de mindre populära ämnena. McPhail (2018) ger också kritik mot den ämnesövergripande undervisningen. Det saknas bland annat klara kriterier för bedömning av sådan undervisning, samt kan det resultera i luckor i specifik kunskap och förståelse.

Jag tycker att ämnesövergripande undervisning redan på ett sätt skedde när jag själv gick i gymnasiet. Ofta behandlades samma teman samtidigt i olika kurser, men olika ämnen tog upp olika synvinklar gällande temat. Till exempel kunde vi läsa om konst både i historia, finska och modersmål. Jag tänkte ofta att lärarna nog säkert hade planerat det så. Kursens teman har överlag varit intressanta och jag tycker också att det är viktigt som lärare att fundera på vilken helhet stoffet man lär ut hör till. Jag tror också att det främjar elevernas inlärning att kunna koppla olika ämnen ihop med varann, vilket också tagits upp under seminarierna. Vi diskuterade också i vårt lärarrum att många ämneslärarstuderande också läser många olika ämnen på universitetet. Speciellt språkstudier behandlar språket ur många olika synvinklar, till exempel ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv, inte enbart strukturer och språkriktighet.

Johanna Wide, finska språket