Skola i Rörelse (#2)

Vad Handlar det om?

Som en del av den ämnesövergripande utbildningen har vi ämneslärare fått ta del av studier och idéer som berör nyttan av att inkludera rörelse under skoldagen och speciellt under lektioner där det annars kan bli väldigt mycket stillasittande.

Hur inkorporerades detta?

Under våren har jag och andra ämneslärarstuderanden prövat på många olika sätt att inkludera lite rörelse, mina ämnen, matematik och fysik kunde tyckas vara lite kluriga att inkorporera detta i. Men det har varit en intressant utmaning, som resulterade i lite nytänk under fysiklektionen när eleverna skulle lära sig om ljudstyrka. För att blåsa lite mera liv i detta ämne, samt för att aktivera eleverna (enär det var sent på dagen) så bad jag eleverna gå omkring inuti och utanför skolan för att leta efter olika typer av ljud som de kunde mäta ljudstyrkan på. Eleverna nappade på detta och letade friskt upp olika platser i och runt skolan där de mätte många olika ljud, dessa sammanställdes sedan som avslutande moment på dagen.

Hur uppfattades detta?

Eleverna verkade riktigt intresserade och engagerade av uppgiften, det var trots allt lite annorlunda för dem och något där de kunde direkt koppla samman sina nya teoretiska kunskaper med lite praktiskt. Som resultat när man diskuterade lite med eleverna kunde jag konstatera att detta var ytterst lyckat, eftersom så gott som alla pratade om uppgiften med goda ord.

Så från detta tar jag definitivt med mig att man inte ska glömma bort att något såhär enkelt, som att mäta ljud runt om i skolan, kan ge en välbehövd energidos till eleverna, som antagligen sedan också kommer bättre ihåg det som de lärt sig eftersom det var lite speciellt.

Christian Enlund

Blogginlägg 2 – Learning by Moving

Jag provade på två olika learning by moving-pass under Modul 1. Under det första passet undervisade jag matematik i årskurs 8, och vi höll på med polynom. I slutet av lektionen delade jag ut en lapp åt varje elev. På varje lapp hade jag skrivit ett polynomuttryck, så varje elev hade sitt eget polynom. Därefter gick vi ut i korridoren där det fanns lite mera uttrymme, varefter jag började läsa upp olika påståenden om polynom, och de elever vars polynom uppfyllde påståendet skulle göra någon fysisk aktivitet. Jag kunde t.ex. säga att ”Alla tredje grads polynom gör 10 armhävningar”. På det här sättet fick eleverna först fundera över en teoretisk grej, som t.ex. vad graden av ett polynom är för något, och sedan göra en fysisk aktivitet. Jag tycker att idén till den här aktiviteten var bra, men jag hade tyvärr reserverat lite för lite tid för den, typ 12-15 minuter, då det kanske hade behövts 25-30 minuter. Sedan så verkade det lite som om en del elever inte riktigt var bekväma med den här sortens undervisning. Andra däremot verkade tycka att det är roligt. Nog tycker jag att man emellanåt kan göra sådana här grejer i sin undervisning.

Den andra grejen som jag gjorde var att jag under en fysiklektion i högstadiet lät eleverna ladda ner en belysningsmätare på telefonen och så fick de gå runt i skolan och på skolgården typ 15 minuter för att undersöka var belysningen är stor och var den är liten. På det här sättet fick eleverna röra på sig lite mitt i lektionen, samtidigt som de gjorde en undersökning. Jag tycker att sådana här aktiviteter är bra att implementera i sin undervisning emellanåt, och de kanske känns mera naturliga än jumppapasset som jag beskrev tidigare.

Ted Eklund