“Kärt barn har många namn”: Vare sig ämnesövergripande/överskridande, multi/inter/transdisciplinär, helhetsskapande, eller hur vi nu vill kvalificera den, följer undervisningen en tendens som reflekterar ett behov av samhället att kunna behandla dagens komplexa verklighet samt att förbereda studerande inför osäkra framtider (McPhail).

Om det inte (ännu) är frågan att helt överge ämnesundervisning, beaktas dessa behov av läroplanerna för grundutbildningen och gymnasium genom att kräva att ämnesövergripande undervisning ska, i viss mån, implementeras i skolorna för att “göra det möjligt att förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra.” (LP 2014) Det sägs att ämnesövergripande undervisning ökar autenticitet, motivation och djup inlärning, samt förbättrar inlärningsmiljö och förhållande eleverna och lärarna sinsemellan (McPhail).

Ämnesövergripande undervisning betyder inte att man tvingar sig hitta på långsökta länkar mellan ämne bara för sakens skull. Undervisningen riskerar bli värre än ingenting om lärarna inte har tillräckligt innehåll kunskap om teman de väljer samundervisa (Niemelä & Tirri).

För att kunna förverkliga en meningsfull ämnesövergripande undervisning och förändra skolan måste vi blivande lärare veta vad det innebär (Niemelä & Tirri) och utbildas i enlighet. I denna testkurs lär vi oss att “tänka och arbeta ämnesintegrativt” (Björkgren, Gullberg och Hilli) samt uppmuntras vi att samarbeta och att vara kreativa entreprenörer för att visa exemplet, bygga broar mellan ämnena och skapa i morgons skola. En koppling som har fått ett helt seminarium till sig själv p.g.a att den reflekterar en annan samhällelig problem är den mellan gymnastik och alla möjliga ämnen. Förvisso behöver vi implementera mer rörelse i våra lektioner för studerandenas hälsa.

Marie Hardy

Det finländska skolsystemet och lärarutbildningen står framför en betydande omställning när grunderna för den nationella läroplanen för första gången presenterar ämnesövergripande studiehelheter som en obligatorisk del av undervisningen. Speciellt för ämneslärare är denna nya kunskapssyn utmanande eftersom vi är vana vid tanken att endast undervisa i våra egna ämnen. (Niemelä & Tirri 2018) Under det första seminariet ombads vi att uttrycka våra tankar om ämnesövergripande undervisning med endast några ord. Ord som samlades in på tavlan återspeglade denna osäkerhet: jobbigt, svårförverkligat, utmaning och extraarbete. Ämnesövergripande studiehelheter väcker lyckligtvis även positiva känslor hos oss blivande ämneslärare. Ord som nyttigt, omväxlande, samarbete, motiverande kommunikation och effektivt lyftes fram. Lärarutbildningen spelar en stor roll i att kunna nå målen för ämnesövergripande pedagogik. I artikeln Teachers’ Knowledge of Curriculum Integration belyser Niemelä och Tirri (2018) hur lärarutbildningen kunde utvecklas för att bättre förse blivande lärare med den information, de verktyg och den vilja som behövs för att kunna skapa ämnesövergripande studiehelheter som bidrar till en mera holistisk inlärning hos eleverna. För det första behöver lärarstuderande ha kunskap om läroplanen och bli medvetna om att den ämnesvist indelade läroplanen är endast ett sätt bland många andra att förverkliga läroplanen. Vetskapen om detta är central när lärare bearbetar lokala läroplaner. Utöver den teoretiska kunskapen om läroplanen behöver ämneslärare ha kunskap om det ämnesvisa innehållet i de ämnen som de själv inte undervisar i, för att kunna planera en transdisciplinär helhet. Niemelä och Tirri (2018) föreslår att detta kunde underlättas genom att redan under studietiden ge lärarstuderande möjlighet att samarbeta i tvärvetenskapliga samarbetsprojekt. Detta seminarium ger oss en värdefull möjlighet att erhålla praktisk erfarenhet av transdisciplinärt samarbete.

Sofia Kaleva

Denna värld är inte uppdelad i ämnen. Visst finns det olika teman, olika fackområden och många olika kontexter men väldigt ofta hänger de också mer eller mindre ihop. Man kan betrakta samma fenomen ur olika synvinklar och ta upp olika saker kring ett visst tema. Om världen och vår vardag är en blandning av biologi, matematik, hälsokunskap, huslig ekonomi osv. varför kunde det inte vara så redan i skolan? I någon mån, på något sätt. Kunde det t.ex. handla om en viss kurs, en viss vecka eller en temadag där olika ämnen samarbetar?

Jag personligen tycker att det finns nog plats för enskilda ämnen i skolan. Om man med tvång försöker hitta något sammanhang mellan vissa ämnen och genomföra några gemensamma projekt förlorar man förmodligen idén bakom den ämnesövergripande pedagogiken. Man måste inte heller försöka smälta bort olika ämnen men kanske finns det situationer och fenomen där olika ämnen på ett naturligt sätt smälter ihop och då kan det vara givande och intressant om man samarbetar kring temat. Som det konstateras i Läroplan (2014, s.27): ”Målet är att göra det möjligt att förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra”. Att arbeta över ämnesgränser och på ett kreativt sätt kan också hjälpa elever att se sambandet mellan teori och praktik samt mellan skolämnen och vardagen. Samtidigt lär man sig att samarbeta och när man jobbar tillsammans stärker det kanske gemenskapen också. Förstås är det också uppiggande för elever – och lärare – när de får göra någonting på ett annat sätt och tillämpa sina kunskaper, bryta sig ut från klassrummet. I Läroplan (2014, s.27) lyftas det också fram att ”Kommunikation, samarbete och mångsidiga arbetssätt främjar hela gemenskapens lärande och välbefinnande”.

Vad är ämnesövergripande pedagogik? ”Undervisning som skapar helhetsförståelse” (Björkgren & Gullberg & Hilli, 2014). För mig beskriver dessa ord kort och koncist vad ämnesövergripande pedagogik innebär. Under dessa fyra seminarier som jag har deltagit i så har mina kunskaper om ämnesövergripande undervisning ökat mycket och jag har fått en större och bättre helhetsbild i vad det innebär, samt hur det kan tillämpas.

Ämnesövergripande pedagogik kräver god planering och samarbete lärare emellan. Där man bör ha tydliga mål för sin undervisning. Ämnesövergripande pedagogik vidgar elevernas perspektiv, bidrar till en omväxlande och mångsidig undervisning. Ämnesövergripande pedagogik tillför ett helhetskapande som ger ett livslångt lärande. Genom ämnesövergripande pedagogik får eleverna möjligheten att uttrycka sig genom flera sinnen, mha upplevelser och aktiviteter. Eftersom samhället och världen utanför skolan är en ämnesövergripande verklighet, varför kan inte skolan vara det också? Ämnesövergripande pedagogik stärker studerandenas aktivitet och delaktighet i deras livsmiljö, i samhället och i den globala världen. (GLP, 2015 s.230.)

Grundera för läroplanerna i den grundläggande utbildningen och gymnasiet nämner om ämnesövergripande undervisning. Därför bör lärare och vi lärarstuderande bli utbildade om detta, för att kunna tillämpa det på ett meningsfullt och lärorikt sätt till eleverna. ”Ämneslärare utan ämnesintegrativt didaktiskt kunnande kan inte förväntas ta ansvar för ämnesintegrativ undervisning”. (Björkgren & Gullberg & Hilli, 2014.) Därför är denna kurs mycket givande att man som ämneslärarstuderande får möjlighet och erfarenhet i att samarbeta med andra ämneslärarstuderande, och många ämnen integreras tillsammans (Niemelä & Tirri, 2018 s.128, 129).

I slöjden så tillämpas ämnesöverskridning när man genomför en hel slöjdprocess. Ämnesövergripande pedagogik är lättare sagt än gjort och det kan kännas utmanande och energikrävande när det kommer till undervisningsmiljö, tider och ekonomi, men undervisningen gynnar både lärare och elever.

Jakob Hellström