Goda tips för distansundervisning

Lärarens arbetstid är begränsad och det finns inte tid att lära sig varje nytt verktyg som låter intressant. Nu om någonsin gäller det att undervisande personal och ledning diskuterar ihop sig och lär sig av varandra

Nyttiga länkar och hemsidor

Använd kollegiet som en styrka och ta del av andras erfarenheter. Tillsammans klarar vi även detta! Här nedan finns några nyttiga länkar där lärare delar med sig av goda erfarenheter och där man kan få stöd:

Webbsidan https://tutorlarare.fi är samlingsplatsen för tutorlärarnätverket. På denna sida har det under de senaste veckorna samlats en hel del material kring distansundervisning och arbetet pågår kontinuerligt. 

På Facebook finns det många nyttiga grupper där vissa är mer allmänna och andra är ämnade för att diskutera specifika tjänster. Gruppen Distansundervisning i Svenskfinland https://www.facebook.com/groups/225406038655504/ har samlat drygt 2000 lärare i Svenskfinland under de senaste veckorna och dignar av tips och tankar. Därtill finns där en hel del kunniga specialister som gärna hjälper till. Om du använder Zoom-tjänsten kan gruppen Zoom-användare i Svenskfinland https://www.facebook.com/groups/zoomsvenskfinland/ vara ett bra stöd. 

Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet samt fonderna delar även material på sina egna sidor samt på sociala medier (t.ex. https://www.oph.fi/sv/stod-av-natverk-och-kamratgrupper

En lyckad struktur

  1. Träffa dina studerande via videokontakt i mån av möjlighet. Trots att det innehåll du ämnar dela med dig av redan finns på YouTube finns det ett mervärde i att studerande får höra sin lärare och känna att läraren finns tillgänglig fortsättningsvis. Därtill behöver studerande få möjlighet att interagera med varandra. Det färdiga innehåll som finns kan i stället utnyttjas som eget arbete om man flippar på undervisningen. Ni behöver bestämma inom huset huruvida ni följer schemat fortsättningsvis eller om ni strukturerar upp tiden på annat sätt. 
  2. Studerande behöver få struktur och tydliga instruktioner. Vilka är de fasta tiderna och vilka deadlines bör eleven följa? Hur kan vi stödja studerandes planering av sin egen tid och stödja deras ansvarstagande? Hur stödjer vi studerandes och lärares välmående via strukturen?
  3. Studerande kan visa sitt lärande, kunnande och arbete på olika sätt. Om vi enbart ser slutresultatet i form av en inlämnad uppgift har vi svårt att bedöma det lärande och det arbete som eleven har påvisat under processen. Glöm inte att eleverna ofta har tillgång till en videokamera i sin telefon för att t.ex. lämna in reflektioner i form av video. Ge feedback på processen. 
  4. Kom överens om de tjänster ni använder – less is more. Det existerar en hel mängd olika tjänster för videokontakt, lagring av material och inlämning av uppgifter. Utgå från studerandes perspektiv och sträva efter att studerande skall ha så få inloggningar som möjligt att hålla reda på. När ni har en tjänst som fungerar som den gemensamma stommen i er distansundervisning (t.ex. Google Classroom, Microsoft Teams eller Itslearning) kan ni sedan i denna dela länkar till andra mindre tjänster (t.ex. Padlet). 

Informationen sammanställd av John Henriksson och Anna Wulff

Avslutande seminarium i kursen Ämnesövergripande pedagogik

Idag (4.4) hölls ett avslutande seminarium i kursen kring Ämnesövergripande pedagogik vid ÅA i Vasa.

Efter det senaste seminariet har studeranden hunnit delta i en företagsmässa i Rewell Center, där de diskuterade företagsidéer och hur man kan jobba med entreprenörskapsfostran i undervisningen. De har också deltagit i Vasa övningsskolas kompetensvecka, där de fick vara med i planering och genomförande av en ämnesövergripande temahelhet i åk 7–9.

Från seminariernas teoretiska infallsvinklar har studeranden därmed fått ta del av olika praktiska kursinslag, och idag handlade det om att knyta ihop erfarenheter och tankar kring kursens bidrag till den egna lärandeprocessen. I början av kursen bad vi studerande dela med sig av tankar de hade kring ämnesövergripande undervisning, och då blev resultatet detta:

Efter avslutad kurs fick tankemolnet följande karaktär:

Många tankar har alltså hängt med och bestyrkts, men en del nya reflektioner har också kommit till under processens gång.

Under dagens seminarium delade ämneslärarstuderande i modersmål, historia, religion och samhällslära även med sig av sina synpunkter på förslaget till ny läroplan för gymnasiet som offentliggjordes i mars. I diskussionerna framkom bland annat hur tendenser till specialisering och krav på studieinriktning blir allt tydligare trots en paradoxal betoning på gymnasiets allmänbildande funktion i läroplanen. Vidare berördes funderingar kring hur modulerna ska byggas upp och kombineras samt de vaga formuleringarna kring hur samverkan över ämnesgränser uppmuntras till.

Vi som genomfört kursen kan konstatera att många goda inslag förverkligades under årets kurs, men vi har samtidigt många ideér kring hur kursen kan utvecklas inför nästa vår. Det övergripande syftet kvarstår i att ge studeranden ökad kompetens i hur en ämnesövergripande undervisning kan ta sig uttryck, såväl ur ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. Arbetet inom IDEMO fortsätter genom olika metoder, och vi återvänder i kursens tecken nästa vår. Fortsätt följ med oss på sociala medier och via hemsidan!

Vårhälsningar från projektkoordinator Nina

Blogginlägg 1

Tre olika sätt att närma sig ett ämnesövergripande projekt

Kim-Erik Berts

Vid seminariet 24.1 kunde man urskilja tre olika tänkesätt vid valet av tema för en ämnesövergripande/-integrerande undervisningshelhet.

1. ”Vad tycker vi att skulle vara angeläget för elever/studerande att få lära sig mera om och som inte kan behandlas tillfredsställande inom ett enskilt undervisningsämne?” Denna utgångspunkt kan sägas ligga bakom projekt som strävar efter att eleverna ska få bättre förståelse för t.ex. klimatförändringen, artificiell intelligens eller en hälsosam livsstil (eller den arabiska våren som i Björkgren, Gullberg & Hilli (2014)).

2. ”Vem samarbetar jag bäst med? Vad kan vi som samarbetar bra åstadkomma för ämnesövergripande projekt?” Detta sätt att närma sig och välja tema kan sägas utgå från insikten att ett lyckat genomförande av projektet kräver att dynamiken mellan de samarbetande lärarna är god. Denna utgångspunkt kan undanröja en del praktiska bekymmer redan från början.

3. ”Vad kan jag? Har jag någon specialkunskap som i sig är ämnesövergripande? Vem kunde jag samarbeta med?” Denna utgångspunkt identifierar den egna kunskapen som avgörande för ett lyckat genomförande.

I ett idealfall skulle det inte råda någon konflikt mellan dessa tre angreppssätt. Det som upplevs som angeläget för eleverna är något jag kan och samarbetet fungerar bra med vilken kollega som helst. I ett sådant scenario skulle antagligen (1) vara den naturliga utgångspunkten. Som noteras av Björkgren, Gullberg & Hilli (2014) men också av Niemelä & Tirri (2018) ställer ämnesintegrerande projekt stora krav på ämneslärarnas kunskap. Många gånger måste läraren sätta mycket tid på att lära sig om temat först. Ämneslärare har ofta goda kunskaper inom sitt undervisningsämne men denna typ av projekt ställer krav på kunskaper som inte nödvändigtvis ingått i studierna. Att inte beakta den egna kunskapen riskerar göra projektet alltför arbetsdrygt – och därmed att det inte blir av. Alternativt är risken att det stannar på en för ytlig nivå, vilket McPhail (2018) varnar för. Det gängse upplägget med att någon som är expert på ett ämne undervisar elever om ämnet kullkastas.

Om man bara utgår från vem man samarbetar bra med eller vad man själv kan, finns det däremot risker att en del av poängen med ämnesintegrerande undervisning – att lära sig hantera mångfacetterade aktuella problem (wicked problems) faller i skymundan. Å andra sidan kan man tänka sig att andra värdefulla följder av att jobba ämnesövergripande (t.ex. att lära sig se helheter vilket läroplanerna i både grundskola och gymnasium efterlyser) ändå framträder.

Man kan knappast säga att någon av de tre utgångspunkterna skulle vara att föredra men att vara medveten om dem kan vara ett sätt att undvika vissa fällor i planeringen av ämnesövergripande moment.

Seminarium 4: kompetenser, möjligheter och utmaningar med ämnesövergripande undervisning

Tiden går snabbt då man har roligt, och det kan vi inom projektet med fog instämma i. Januari lider mot sitt slut och det gör också första delen av kursen i Ämnesövergripande pedagogik. Idag 24.1 hölls det fjärde och sista seminariet, och återstoden av kursen går åt till studerandens egna aktivitet kring olika uppföljande uppgifter från de fyra seminarierna, innan vi samlas till en kursavslutning i början av april.

Dagens seminarium inleddes med att Anna Norrback från Vasa övningsskola presenterade skolans Kompetensvecka, som studeranden ska få vara med om att planera och genomföra. Hela skolan (åk 7-9) kommer under en vecka i mars-april att jobba med nio teman där olika kompetenser tränas, och studeranden finns med i olika temagrupper beroende på vilka huvudämnen de har. Utifrån kursens teoretiska perspektiv blir detta en fin möjlighet att pröva på hur man kan jobba helhetsskapande i praktiken!

Mats Braskén och Stefan Myrskog delade med sig av tankar kring möjligheterna att integrera fysik och slöjd inom helhetsskapande arbetssätt. Ett viktigt mål med kursen har varit att olika ämnen och ämnesdidaktiker fått komma till tals och synliggöra hur man kan tänka helhetsskapande utifrån den egna ämnesidentiteten. Förutom att inspirera studeranden har det samtidigt medfört en uppskattad samverkan mellan lärarutbildningens ämnesrepresentanter, vilket inte alltid sker automatiskt i en normal universitetsvardag. Idemo erbjuder fantastiska möjligheter!

Seminariet avslutades med en paneldiskussion där vi lärarutbildare gick i dialog med studeranden kring möjligheter och utmaningar med ämnesövergripande arbetssätt på högstadie- och gymnasienivå. Viktiga frågor kring strukturella, ämnesmässiga och kollaborativa utmaningar behandlades, samtidigt som vi kunde konstatera ämnesintegreringens fina potential när dessa utmaningar övervinns. Genom att kombinera ämneskunskap med ämnesövergripande helhetsförståelse erbjuder vi goda möjligheter för våra elever att ta sig an världens olika utmaningar på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt. Dit strävar vi.

dav
dav

Learning by moving

Idag (22.1) hölls kursens tredje seminarium kring temat ”Learning by moving”. Johanna Berlin, klasslärare och representant för projektet Skolan i rörelse, höll i trådarna och funderade med studeranden kring hur man kan göra rörelse till en naturlig del av skolans verksamhetskultur. Johanna presenterade forskningsresultat som entydigt visar att fysisk aktivitet stöder lärandet och ett holistiskt välmående. Hon gav också information kring projektet Skolan i rörelse och varvade med konkreta idéer för att bryta stillasittandets kultur i våra skolor. Det behöver inte vara svårare än att låta elever sträcka upp händerna då de svarar ja eller gå på en halvtimmes promenad medan man diskuterar inre och yttre egenskaper hos karaktärer i skönlitteratur. Hela seminariet ramades in av små stunder av fysisk aktivitet och hjärngymnastik som resulterade i både skratt, en positiv atmosfär och piggare tillvaro. Förhoppningsvis fick alla med sig åtminstone något konkret tips för att bidra till en aktivare skolvardag!

En fortsättning på temat hålls imorgon, då klasslärarstuderanden med gymnastik som långt biämne samarbetar med kursens ämneslärarstuderanden för att upptäcka möjligheter till rörelseglädje och välmående inom samtliga skolämnen på samtliga undervisningsstadier.

Bilderna från dagens seminarium uttrycker en härlig inlärningsglädje. Vi tackar Johanna Berlin och Janne Romar, lektor i gymnastikens didaktik, som också deltog under dagen!