Blogginlägg 3: Ämnesintegrerat lärande – styrkor och utvecklingsmöjligheter

Redan före kursstarten för studiehelheten Ämnesövergripande pedagogik har jag varit väldigt positivt inställd till ämnesintegrering och holistisk inlärning.  Jag anser att interdisciplinär undervisning kan skapa en bra grund för kollaborativt arbete och kamratrespons, samt hjälpa studeranden se kopplingar mellan det de lär sig i skolan och det de upplever i vardagen och sin omgivning. Även om jag anser att en kurs i ämnesövergripande pedagogik är nyttig och även nödvändig, vet jag inte om jag personligen fått tillräckligt många konkreta råd på hur ämnesintegrering kan förverkligas i praktiken.

Dels beror detta på att engelska undervisningen redan kan anses vara relativt ämnesintegrerat, då man under en kurs eller studiehelhet ofta behandlar många olika teman. Under den första praktikperioden har man i mina lektioner diskuterat bl.a. arbetslivet, fortsatta studier, hållbar utveckling och Trollkarlen från Oz och dessa teman har vi betrakta utgående från t.ex. samhälleliga, historiska, globala, litterära eller personliga perspektiv.

När det gäller uppgifterna som gjordes under kursen tyckte jag det var synd att det inte var mer ämnesintegrerat. Jag själv var bara med om en uppgift där jag fick arbeta med studerande från andra ämnen än mitt eget huvudämne. Det hade varit förutom roligt också mycket lärorikt att få samarbeta med studerande som har ett annat didaktiskt perspektiv på lärandet och undervisningen. Även om det givetvis kan vara utmanande att hitta kopplingar mellan vissa ämnen hade jag själv varit redo att arbeta kreativt för att se vad man helt konkret kan skapa tillsammans även om man kanske har olika bakgrunder och utgångspunkter.

Avslutningsvis anser jag att jag haft nytta av både de lyckade momenten under kursen samt de uppgifter och aspekter som ännu kräver vidareutveckling. Jag ser på dessa erfarenheter som vägvisare för vad som kan vara användbart och vad som kanske inte fungerar lika bra när det gäller ämnesövergripande pedagogik i min egen undervisning.

Jasmin Vallenius

Blogginlägg #3

Angående det egna ämnets bidrag och framför allt relevans i ett ämnesöverskridande perspektiv så studerar jag som huvudämne engelska och som biämne historia. Båda av dessa påminner om varandra i den mening att de båda till en stor del redan är ämnesövergripande på så sätt att man för att börja med engelskan till exempel ofta använder sig av diverse olika ämnen i sin undervisning så länge man helt enkelt behandlar ett sådant tema eller ämne som egentligen hör till ett annat undervisningsämne. Skillnaden är ju endast att man behandlar ämnet på engelska i stället för på modersmålet. På ett liknande sätt blir man som historiker lätt i den situation att man tvingas bli litet av en tusenkonstnär av anledningen att man för att kunna faktiskt förstå historien också måste lära sig ett stort antal andra teman och ämnen, exempelvis ekonomi, samhällslära eller klimatets inverkan på samhället.

Då det gäller att planera, genomföra och utvärdera ämnesövergripande lärandeprocesser hos eleven så gjorde vi ju detta under måndagen under temaveckan då vi ansvarade för att planera och genomföra dagens program. Det tema som vi hade hand om var Be Your Own boss, och vår grej var att eleverna skapade sitt eget företag, vilket vi sedan arbetade med under vår måndag. Våran planering tyckte jag nog att gick bra, fastän det blev uppenbart att det är besvärligt att koordinera tre lärarstuderande och två handledare. Själva genomförandet var roligt och fungerade bra, och det blev inga egentliga problem eller svårigheter fastän eleverna kom från olika grupper och årskurser. Den utvärderande delen hade vi inte speciellt mycket tid för utöver en kort genomgång efter att dagens program var slut, men vi kom nog fram till helt fina resultat och insikter där.

I övrigt så kan jag nog säga att blogginlägg är av ondo och inte för mig, men som det hördes under seminarie 5 så finns det även individer som tycker om det, så kanske det fungerar i över lag.

Simon Sigfrids

Skolan i rörelse

Föreläsningen vi hade (22.1.2019) om skolan i rörelse med Johanna Berlin var väldigt inspirerande och lärorik. Eftersom elever i alla åldrar sitter väldigt mycket under skoldagen (50% av det dagliga stillasittandet sker under skoltid!) är det viktigt för mig som blivande lärare att försöka aktivera dem under mina egna lektioner. Det är också bra att inse att som lärare behöver man inte nödvändigtvis sätta mycket tid på planeringen för aktivitet inom lektionstid, utan till och med en 5 minuters pausgymnastik hjälper eleverna att orka. Man hittar till exempel på youtube väldigt många olika slags pausgymnastik klipp som man väl kan använda på lektionstid om det känns att eleverna inte orkar.

Under första praktikperioden på VÖS bestämde jag mig att inkludera skolan i rörelse på en lektion i finskan. Enligt lektionsplanen skulle vi gå igenom nya ord som behandlar arbetslivet, och eleverna fick spela Alias. Jag hade orden på tavlan, och eleverna skulle förklara till varandra stående och de fick även röra på sig i klassen om de ville. De flesta eleverna i klassen förklarade ivrigt stående så att händerna viftade, och eleverna tyckte att det var väldigt uppiggande och de orkade koncentrera sig hela resten av lektionen sittande.


Learning by moving

Under vårens lopp har vi ämneslärare deltagit i projektet Skolan i rörelse och således haft i uppgift att integrera fysisk aktivitet i våra övningslektioner. I början av praktikperioden verkade det som en utmaning, men med tiden insåg jag hur enkelt det egentligen är att få in fysisk aktivitet i undervisningen. Genom små, enkla knep kan man få eleverna att röra på sig under lektionstiden: man kan be dem hämta uppgiftspapper från katedern, be dem att komma och skriva på tavlan, lägga ut i korridoren olika ”kontrollstationer” med facit till uppgifter, ha dem att spela Alias stående, låta dem göra grupparbeten utanför klassrummet m.m.

Under en psykologilektion hade jag även ett inslag där studerandena fick jobba i grupper och dramatisera olika situationer. Vi hade tidigare under lektionen behandlat skript, dvs. inre handlingsmodeller/rörelsemönster som hjälper människan att agera i bekanta situationer. Således tyckte jag att ett fysiskt moment, var studerandena får dramatisera situationer som innehåller skript, passade bra in i lektionen. Jag tilldelade grupperna olika situationer (t.ex. att vara på fotbollsmatch, på busshållplatsen, på restaurang) och de dramatiserade situationerna genom rörelser, gester och kroppsspråk, medan resten av klassen var iakttagare och tolkade vilka skript de lade märke till. Studerandena tyckte det var roligt och jag tror att det även ökade deras förståelse av vad skript är.

Zara Wessberg

Aktiva lektioner

Blogginlägg

Under en av mina sekvenser i matematik prövade jag på att genomföra en uppgift med rörelse istället för att eleverna bara skulle ha gjort uppgiften sittande på sina platser. Eleverna skulle förenkla polynom gruppvis och sedan koppla ihop sitt polynom med facit som fanns i andra ändan av klassrummet. Facit fungerade samtidigt som ett pussel och eleverna fick en bild som stämde om de förenklat alla polynom rätt. Uppgiften genomfördes efter att eleverna fått räkna uppgifter självständigt ca 20min och tanken var att de skulle få en paus från det och samtidigt röra på sig.

Då jag planerade uppgiften var jag fundersam om det skulle bli för stökigt att ha eleverna att röra sig fram och tillbaka hela tiden, dvs. om den fysiska aktiviteten skulle ske på bekostnad av någons arbetsro. Jag blev positivt överraskad och alla elever kunde fokusera på uppgiften även om många elever samtidigt gick fram och tillbaka. Jag var också orolig för att vissa elever bara skulle sitta stilla och förenkla och vissa skulle få uppgiften att kolla med facit. Så blev det inte heller utan alla elever gjorde allt. Den absolut största fördelen med att genomföra uppgiften på det här sättet var att det fick även de svagare/mer omotiverade eleverna att delta.

/Annica Wasström