Jag har integrerat fysisk aktivitet några gånger under mina språklektioner i högstadiet och gymnasiet och det har gått bra. I högstadiet har jag och min kollega gjort olika rörelser till olika verbformer enligt uttal, t.ex. om tre verbformer uttalas likadant så gör eleverna samma rörelse (squats, x-hopp osv.). Istället för att jag och min kollega hela tiden gör rörelser som eleverna ska upprepa så har vi också visat en instruktionsfilm på Youtube där en kvinna från Québec gör olika rörelser som eleverna ska upprepa. Detta inslag har vi ofta använt under sena eftermiddagar i högstadiet och vi känner att eleverna har blivit mer aktiva och motiverade under lektionen. I gymnasiet har jag integrerat fysisk aktivitet, t.ex. vid uppgifter i boken där svaret antingen är rätt/fel. I stället för att eleverna sitter och markerar samt säger om påståendet är rätt/fel så har jag bett alla elever stiga upp och göra en specifik rörelse om påståendet är rätt eller fel. Detta inslag har också sparat tid.

Själva klassrummet som utrymme har inte varit något problem för fysisk aktivitet, men det förekommer mycket buller. Inslaget där eleverna gör en rörelse enligt uttalet av en verbform tycker jag är hjälpsamt eftersom det fungerar som en av många minnesregler. Överlag tycker jag att fysisk aktivitet i undervisningen har fungerat bra och eleverna har uppskattat det.

Henry Högström

Inledningsvis skulle jag vilja påstå att jag under de flesta lektioner strävat efter att få eleverna att röra på sig. De här aktiviteterna har jag allt som oftast försökt placera in halvvägs genom lektionen. Vid den här tidpunkten börjar många se trötta ut, ibland kanske läraren inkluderat, och därför funkar den fysiska aktiviteten som ett tacksamt inslag i lektionsplaneringen.

Jag har ingen vetskap om hur ämneslärarstuderande från andra ämnen uppfattat integreringen av fysisk aktivitet i undervisningen, men i språkundervisningen förefaller det oftast naturligt. Det blir till exempel speciellt naturligt i muntliga övningar, där eleverna går runt i klassen och kommunicerar på målspråket. Ofta skiftas grupperna också ett flertal gånger under en lektion, vilket ytterligare bidrar till att öka andelen rörelse.

Jag har dock en specifik övning som jag använde mig av i gymnasiet som jag i det här sammanhanget vill lyfta fram. Säkerligen finns det något annat namn för aktiviteten men jag valde att döpa den till 2 steps forward, 1 step back. Kort sammanfattat gick aktiviteten ut på vi först förflyttade oss till trapphuset i gymnasiet. Jag hade förberett tio stycken påståenden i anknytning till det tema som behandlades och eleverna skulle ta ställning till huruvida de trodde de är sanna eller falska. Om de trodde påståendet var sant skulle de räcka upp höger arm, och om de ansåg att påståendet var falskt skulle de räcka upp vänster arm. För att undvika grupptryck bad jag eleverna att ta ställning medan de blundade. Svarade man rätt fick man ta två steg uppåt i trappan, men svarade man fel fick man istället ta ett steg bakåt. Den elev som i slutändan lyckats förflytta sig längst uppåt var den slutgiltiga vinnaren. Det bör också nämnas att gruppen bestod av ca 15 elever, vilket möjliggjorde att vi fysiskt rymdes att utföra aktiviteten i trapphuset. Den här aktiviteten tycktes uppskattad av eleverna, samtidigt som elementet av tävlan fick dem att lyssna extra noggrant.

André Sandberg

Mina erfarenheter av att integrera fysisk aktivitet i undervisningen var positiva och jag tänker fortsätta med det. Man kunde se att även om eleverna trutade lite i början när man bad de stiga upp för en aktiv stund fick man i slutet se leende. Dessutom kunde man notera att elevernas koncentration och engagemang även ökade efter det. 

Fysik aktivitet kan användas i olika syfte. När man har en grupp sent på dagen till exempel lönar det sig att ta en liten pausgympa mitt i lektionen så att eleverna orkar fokusera. Har man franskaundervisning rekommenderar jag att leta efter ”pause active” på internet, det finns många korta och roliga quebekiska videor att välja fram för att leda stunden.

Fysisk aktivitet kan också vara ett stöd till inlärningen särskilt med tanke på kinestetiska elever som lär sig bäst genom att röra på sig. Man kan till exempel koppla verbböjning till rörelser. I verbet ”aimer” till exempel låter personer 1, 2, 3 och 6 samma så man väljer en gemensam rörelse. För personer 4 och 5 har man två olika rörelser.

Utrymmen skulle ändå kunna förbättras för att underlätta implementeringen av fysiska aktivitet eftersom det blev lite högljutt när hela klassen steg upp och rörde på stolarna för att ha rum. ”Stolstrumpor” skulle hjälpa här.

Marie Hardy

Fysiska aktiviteter är inte endast centrala när det gäller barns eller ungdomars grundmotoriska utveckling, men även ett ypperligt verktyg för inlärningen. Dagens samhälle präglas av digitalisering och studier har visat att skärmtiden styr mångas vardag. Den ständiga uppkopplingen till sociala nätverk på webben orsakar inte bara stress, utan har även skapat en klar polarisering av elever som är fysiskt aktiva och fysiskt passiva. Påståendet att ungefär 50% av ungdomars stillasittande sker i skolan tyder på att skolan har ett viktigt uppdrag i att introducera fysiska aktiviteter under skoldagen.

I mina egna lektioner har de fysiska momenten varit väldigt naturligt inbakade i timplanen; det kan ha handlat om att skapa nya grupper inom klassen eller låta eleverna själva välja var de vill jobba med uppgifter (t.ex. utanför klassrummet). Dessa moment har skapat en naturlig paus i lektionen där man har möjlighet att sträcka på bena. När det gäller att koppla ihop fysisk aktivitet med lektionsstoffet har jag bl.a. under en timme som behandlade skol- och utbildningsord haft elever att gå runt i klassrummet och placera lappar med engelskspråkiga ord på föremål som förekommer i klassrummet. På detta vis har jag även kunna utnyttja det fysiska klassrummet i inlärningen och introducera ordlistan på ett induktivt sätt.

Jasmin Vallenius

Tillsammans med en annan ämneslärarstuderande integrerade jag fysisk aktivitet under en lektion i RUP (svenska som andra språk i gymnasiet). Vi valde att ha ett aktivt delmoment som inledning/ingång till lektionen innan lunch och ett avslutande aktivt delmoment som avslutning på lektionen. För att introducera lektionens tema (syn på livet: optimist/pessimist) gjorde vi en muntlig och fysisk övning i korridoren, eftersom klassrummet hade begränsat utrymme att röra sig på. Vi valde ut tre påståenden och bad studerandena ställa sig i en ände om de skulle reagera som en optimist i den situationen, i motsatt ände om de skulle reagera som en pessimist och i mitten om de ställer sig neutrala till situationen/påståendet. Vi bad dem sedan att motivera sina val på svenska. Det var ett effektivt sätt att höja energinivån och skapa en avslappnad stämning.

Vi hade inte räknat med att det skulle vara så mycket rörelse i korridoren som det var, men det visade sig vara positivt eftersom det gjorde att studerandena faktiskt fick möjlighet att prata svenska i en svensktalande miljö bland personer med svenska som modersmål. Risken finns att användningen av svenska stannar i klassrummet och därför är det motiverat att ibland ta hjälp av omgivningen i undervisningen. Syftet med övningen var att integrera fysisk aktivitet men den fungerade även som en gruppstärkande aktivitet, en kommunikativ övning på svenska och ett sätt att bryta isen. Medan vi befann oss i korridoren passade vi även på att göra en fysiskt aktiv parindelning för att lära oss deras namn. Studerandena fick ställa sig på ett led i bokstavsordning för att sedan delas in i par.

Som avslutning på lektionen repeterade vi svenska verb som studerandena behöver lära sig utantill genom att ha en tävling. Studerandena delades in i två grupper, en framme och en bak i klassrummet. I mitten placerade vi lappar med svenska verb i infinitiv. Studerandena stod runt ett bord och skulle i tur och ordning (medsols) springa och hämta en lapp, samma elev böjde sedan verbet i alla tempusformer i en tabell och skrev den finska översättningen med hjälp av de andra i gruppen. När verbet var rätt böjt fick nästa springa och hämta en lapp. Vi tog tid och den grupp som hade flest lappar vann. Tävlingen var uppskattad och visade sig vara ett roligt sätt att öva på verbböjning och fungerade bra som samarbetsuppgift. Studerandena lärde sig med hjälp av varandra.

Jag har även försökt integrera fysisk aktivit i andra pass, främst genom dramaövningar men också med hjälp av gruppindelningar och genom att be studerandena stiga upp och själva hämta texter och material framme i klassrummet. Min upplevelse är att fysisk aktivitet berikar undervisningen om aktiviteterna på ett motiverat sätt integreras och att både stämningen i klassrumet och studerandenas aktivitet påverkas positivt.

Johanna Kronqvist