ämneslärarstuderande

Skola i rörelse

Carina ÖsteråkerLämna en kommentar

Skola i rörelse har varit ett intressant projekt att bekanta sig med. Föreläsningen om Skola i rörelse var informativ och mycket bra framställd tycker jag. Det har känts viktigt att bli medveten om att unga och barn faktiskt rör på sig för lite och detta kan ha stora negativa följder för deras hälsa.

Att integrera fysisk aktivitet i undervisningen har ändå inte varit så lätt. Det har varit utmanande att komma på övningar där eleverna skulle röra på sig, men som ändå har något att göra med innehållet de ska lära sig. Jag har ändå försökt få in något moment av fysisk aktivitet i varje lektion, även om det bara är frågan om att stiga upp och hämta ett papper, stiga upp och skriva på tavlan eller stiga upp och byta plats.

Jag har också haft eleverna att göra en muntlig övning där de skulle tala med åtminstone fyra personer, och då var de tvungna att stiga upp och gå runt i klassen. En annan övning som innehöll fysisk aktivitet var en dramatisering av reklamer. Eleverna fick välja en reklam från nätet och skulle skådespela reklamen framför klassen, medan de andra skulle gissa vilken reklam det var frågan om. Under andra lektioner har eleverna fått jobba i nya grupper och då måste stiga upp och byta plats. Jag tycker också att om man vill införa “pausgymnastik” skulle det vara bra att göra det varje lektion, så att eleverna blir vana med det och inte tycker att det är “konstigt”.

Carina ÖsteråkerLämna en kommentar

Skoldagarna, precis som människors vardagar, är fullspäckade med program och aktiviteter. I Skolan förväntas eleverna, precis som sina lärare, vara koncentrerade, hårt arbetande och ambitiösa individer. Det är vad som samhället idag förväntar sig av oss och det kan kännas som att tiden inte räcker till när man ska få vardagspusslet att gå ihop. Många elever, som lärare, känner sig därför stressade på ett sätt som inte var lika vanligt förekommande för bara några decennier sedan. Därför är det viktigt för både elever och lärare att ta en paus under arbetsdagarna, för att minska stressen, vilket man kan göra framförallt genom att röra på sig.

Personligen är jag av den åsikten att det är viktigt när man ordnar rörelse i skolan, framförallt när det är utanför gymnastiklektionerna, att det inkorporeras i lektionen och blir som en naturlig del av lektionen. Det blir i de fallen även lättare att röra på sig, när det inte upplevs på samma sätt som ett skilt moment där man ska göra någon form av prestation. Exempelvis: Ha eleverna att byta plats under lektionerna, så stiger de upp från sina platser och får röra på sig. Ordna en rundvandring under lektionen, där eleverna får lyssna eller ta reda på saker själv om ämnet. Eller varför inte gå ut och håll lektionen utomhus, så får eleverna förutom att stiga upp och röra på sig även frisk luft. Det är bara fantasin som sätter gränser för hur man på olika sätt kan få eleverna och personalen att röra på sig under skoldagarna, som samtidigt formar våra ungdomars vanor och syn på livet.

Mvh. Marcus Tiippana

Skola i Rörelse (#2)

Carina ÖsteråkerLämna en kommentar

Vad Handlar det om?

Som en del av den ämnesövergripande utbildningen har vi ämneslärare fått ta del av studier och idéer som berör nyttan av att inkludera rörelse under skoldagen och speciellt under lektioner där det annars kan bli väldigt mycket stillasittande.

Hur inkorporerades detta?

Under våren har jag och andra ämneslärarstuderanden prövat på många olika sätt att inkludera lite rörelse, mina ämnen, matematik och fysik kunde tyckas vara lite kluriga att inkorporera detta i. Men det har varit en intressant utmaning, som resulterade i lite nytänk under fysiklektionen när eleverna skulle lära sig om ljudstyrka. För att blåsa lite mera liv i detta ämne, samt för att aktivera eleverna (enär det var sent på dagen) så bad jag eleverna gå omkring inuti och utanför skolan för att leta efter olika typer av ljud som de kunde mäta ljudstyrkan på. Eleverna nappade på detta och letade friskt upp olika platser i och runt skolan där de mätte många olika ljud, dessa sammanställdes sedan som avslutande moment på dagen.

Hur uppfattades detta?

Eleverna verkade riktigt intresserade och engagerade av uppgiften, det var trots allt lite annorlunda för dem och något där de kunde direkt koppla samman sina nya teoretiska kunskaper med lite praktiskt. Som resultat när man diskuterade lite med eleverna kunde jag konstatera att detta var ytterst lyckat, eftersom så gott som alla pratade om uppgiften med goda ord.

Så från detta tar jag definitivt med mig att man inte ska glömma bort att något såhär enkelt, som att mäta ljud runt om i skolan, kan ge en välbehövd energidos till eleverna, som antagligen sedan också kommer bättre ihåg det som de lärt sig eftersom det var lite speciellt.

Christian Enlund

Skola i rörelse (Blogginlägg 2)

Carina ÖsteråkerLämna en kommentar

Under våren har vi ämneslärare i samband med den ämnesövergripande pedagogiken deltagit i projektet Skola i rörelse. Syftet med projektet är att främja inlärning och delaktighet i skolan med hjälp av fysisk aktivitet. För oss ämneslärare har det inneburit att vi inkluderat en eller flera rörliga moment i vår ämnesundervisning. Responsen av eleverna har varit övergripande positivt.

Studier visar att fysisk aktivitet förbättrar uppmärksamhet, koncentration och arbetsminne. Fysisk aktivitet leder alltså till bättre skolvitsord och större framgång i skolan. (LIKES 2015). En utmaning är emellertid att rörelse minskar med åldern. (LIKES 2015). Som blivande ämneslärare har vi en viktig uppgift i att upprätthålla ett intresse för rörlighet i gymnasiet och i klasserna sju till nio i grundskolan.

Pausgymnastik och andra aktiverande inslagen är strålande verktyg för att hjälpa eleverna och studerandena att upprätthålla uppmärksamheten och koncentrationen under lektionen. Jag tycker vi också behöver sträva efter långsiktigare mål. Vi behöver alla föregå med gott exempel för att motivera varandra att röra på oss mera. Både i och utanför skolan.

Elias Harkkila

Blogginlägg 2: några annorlunda lektionsmoment

Carina ÖsteråkerLämna en kommentar

Skola i rörelse uppmuntrade mig till att tänka lite utanför lådan då jag planerade lektioner under modul 1. Ifall man inte låser sig i föreställningen att man ska få alla att höja pulsen och andas tungt för att det skall räknas som ett rörligt moment, så öppnar sig flera dörrar till intressanta möjligheter. Bara det att man får alla att resa sig upp kan väcka mången halvslumrande elev ifall det infaller en bit in på lektionen. Om man dessutom lyckas komma på en aktivitet som är relevant till den pågående undervisningen har man vaskat fram ett guldkorn. Det är så klart lättare sagt än gjort, och antalet guldkorn jag har frammanat under denna första modul kan jag räkna på fingrarna: närmare bestämt 3 stycken.

Till den första lektionen i en sekvens där binom behandlades beslöt jag mig för att vända upp och ner på ordningen i klassrummet och använda borden som mätredskap. Målet med övningen var att mäta klassrummets area och restriktionen var att man inte fick någon form av måttband eller linjal. Bordens okända längd blev en variabel i uttrycket för arean, och resultatet var ett konkretiserande exempel.

I gymnasiet är schemat fullspäckat och tiden knapp, så i brist på möjligheter i klassrummet under ekonomisk matematik gav jag i stället en hemläxa som gick ut på att samla in lite data om priser i någon lokal affär. Butiksbesök är något jag gladeligen hade gjort tillsammans med hela klassen om det fanns tid för sådana äventyr under skoltid, men en annorlunda matematikläxa skadar inte heller. Att diskutera indexserier där alla har varit med om att samla data kändes mycket mera givande än datat ifrån statistikcentralen, och kanske några fick 10 minuter mera gående den dagen.

Inför en sekvens där det är meningen att blanda in lite programmering i matematiken planerade jag ett moment där eleverna tar rollen som datorer och variabler, dvs exekverar kod som är skriven för en dator. För att integrera lite rörelse fick däremot ”variablerna” stå på olika ställen i klassen, vilket tvingade ”datorn” att gå runt och utbyta information med ”variablerna”. Även om allting inte gick exakt som jag förväntade mig, och inte ”variablerna” på sidan fick väldigt mycket att göra, så blev genom förandet ett slags ”proof of concept”. Med lite justeringar av gruppstorlek och varianten av kod man exekverar kan denna övning återanvändas med höga förväntningar och ännu mera rörlighet. Endast fantasin sätter gränserna.

/Emil Borg